vi lånar ut vårt hjärta till någon som fylls med känslor och minnen.. sen tar eller får du tillbaka det! kroppen blir hur som helst tom på ord, på känslor.. tårar.
och på något vis gör de lika ont varje gång tankarna går tillbaka till det avslutade kapitelet och den känslan och de minnena. bara en lukt, en låt kan ta en tillbaka till den stunden. och jag tror att man får ont för att man vet att den stunden aldrig kommer igen. hur mycket man än gått vidare så kommer nog alltid känslan tillbaka..
fuck, inga konstigheter att vi blir alldeles för mån om vem som får ta del av vårt hjärta.... fast med all rätt!
gårdagen var kul, full fadderullan, men orkar ingen update nu!
ska istället hämta min underbara kille och gå en långlångpower, trots alkohol igår, underbart!
love
sv: åh tusen tack hade megatrevligt :D
SvaraRadera